Märk hur vår skugga,
märk Movitz, mon frère
Inom ett mörker sig slutar
Hur guld och purpur i skoveln den där
Byts till grus och klutar
Vinkar Charon från sin brusande älv
Och tre gånger sen dödgrävaren själv
Mer du din druva ej kryster
Därför Movitz kom hjälp mig och välv
Gravvård över vår syster
Lillklockan klämtar
till Storklockans dön
Lövad står kantorn i porten
Och vid de skrålande gossarnas bön
Helgas denna orten
Vägen upp till templets griftprydda stad
Trampas mellan rosors gulnade blad
Multnade plankor och bårar
Till dess den långa och svartklädda rad
Mjukt sig bugar i tårar
Så gick till vila från slagsmål och bal
Grälmakar Löfberg, din maka
Där dit åt gräset, långhalsad och smal
Hon än glor tillbaka
Hon från Dantu bommen skildes idag
Och med henne alla lustiga lag
Vem skall nu flaskan befalla?
Torstig var hon och uttorstig är jag
Vi är torstiga alla
